Detta är nog sista delen av historien!

På kvällen låg hon på sängen och tänkte tillbaka på allt det härliga som hänt 

på maskerad-balen. När sedan Nathalie hade kommit inn i rummet hade de inte gått att

få ett enda vettigt ord ur henne. Hon bara låg där på sängen. Slutligen hade Nathalie

gett upp och lagt sig, och Amal kunde inte sluta le.

När hon kommit ut på dansgolvet kom Valentin fram till henne.

Han bad om ursäkt för att han hade betätt sig som en idiot

men han bjöd upp henne på dans.

Det hade börjat ganska tafatt med felsteg och pisam tystnad.

Sedan hade de blivit helt uppslukade av varandra och dansen.

Hon han tänka att hon alltid skulle älska dans..  4

Sedan hade han kysst henne framför alla.

När han slutade frågade han om de inte skulle gå ut 

lite. Han tyckte att det var så pinstamt med allas blickar på sig. 

Dom hade tittat på stjärnorna och han hade frågat om hon 

ville gå på dejt med honnom nästa kväll.

När de skulle gå in hade hon börjat säga något för men tystnade

när han så henne i ögonen..  

..och kysst henne igen! Hon hade känt i hela kroppen hur mycket hon

älskade honnom.

Detta var nog den bästa kvällen i hela hennes liv..

Jag kommer nog att ha en omröstning om det ska 

bli ennu ett avsnitt av Amal. SÅ OM NI GILLAR AMAL
RÖSTA DÅ I OMRÖSTNINGEN!

(Röstningen avslutas på lördag/söndag)

Detta är nog den näst sista delen i Amal och jag ska försöka

att göra dem båda bra...

Det har kommit en ny pojke till skolan, Amal hälsar på honnom 

han är väldigt söt.

Pojken: ..och då sa jag, det är ju helt sanslöst!

Amal: ¨fortsätt prata, fortsätt prata, han är så söt!¨

Pojken: Jag heter Valentin, vad heter du?

Amal: Jag heter Amal.

Valentin: hur länge har du gått på den här skolan?

Jag kom igår så jag vet inte så mycket.

Amal: Okej..

Amal visar Valentin runt i skolan, kvar står som inte Amal har märkt

Valentins kusin Mildred.

Mildred: ¨Och mig hälsade inte hon inte äns på..¨

På lektionen samma dag kan Amal inte koncentrera sig.

Hon kan bara tänka på Valentin.

'  

Hur mycket hon än anstränger sig kan hon bara tänka på Valentin.

Hans vackra léende och hur han fick henne att skratta när hon visade honnom runt.

På lunchen sitter de tillsammans.

Valentin: -Har du hört att det kommer en maskeradbal?

Amal: -Nej. hon tittar hoppfullt på honnom.

Valentin: -Jag tänkte bara fråga..

Amal: -JA?!

Valentin: -Om du?!

Amal: JA?! ¨Kom igen fråga då!¨

Valentin: -Om du visste ifall  Jessica har någon att gå med?

Valentin

Varför, varför, varför blev det alltid lika fel när han pratade med en tjej.

Han hade blivit så närvös att han sa fel. Han såg ju hur ledsen Amal blev.

Man vill ju inte göra en sådan fin och glad tjej ledsen.

Han ville ju inte gå med Jessica. Han ville ju gå med Amal.

Egentigen.   

Amal

När lektionerna var slut tänkte hon att det var lika bra att gå och lägga sig 

direkt.

JAG KAN INTE FATTA VAD HAN SER HOSS JESSICA!

¨oj sa jag det där högt?¨

Då kom Nathalie in. Nathalie som alltid (eller åtminstonde sen Amal

började skolan) har ignorerat henne.

Hon fixar allt.

Nathalie:- Amal skynda dig!

Amal: -Vad?

Nathalie: -Maskeraden har blivit flyttad till, ja till nu!

Amal: -Okej.. ääh.. men jag ska inte gå.

Nathalie: -Va, jo du MÅSTE gå!

Amal: -Nej.

Och så berättar hon allt. Om hur Valentin flörtade med henne,

och sedan frågade om hon visste om Jessica av alla människor

hade någon att gå med.

Nathalie: -Men han frågade efter dig där nere..

Amal: Va! Men vi har inte dräkter.

Nathalie: Jo! Jag har två. Det brukar ju alltid vara maskerad i skolan 

visste du inte det? Men du skulle bara våga ta korven!

Amal: Vilken.. Okej nu byter vi om.

Amal: Okej, de här dräkterna var ju..

Annorlunda..

Nathelie: Gillade du den?

Amal: Ja..

Nathalie: Bra!

Samtidigt nere på Maskerad-balen.

Jessica: ..och pappa har lovat mig en egen ö när jag fyller femton för..

Valentin: ¨Jessica har ju ungefär lika mycket personlighet som en baseboll, 

jag undrar om Amal fortfarande är sur på mig jag hoppas..¨

Jessica: Hallå lyssnar du inte eller??!

Valentin: Ja, javisst självklart..

Jessica: Bra jag hatar när folk inte lyssnar, iallafall..

När Amal kommit ner kommer Nathalie fram till henne.

Nathalie: Du borde värkligen prata med Valentin.

Amal: Ja vet faktiskt inte..

Nathalie: Jo lyssna på mig nu..

Lite senare..

Amal går upp på dansgolvet. 

-Amal?

Amal vänder sig om. Där står en hoppfull Valentin.

Det var allt för den här gången. Imorgon kommer den sista delen.

Så håll ögonen öppna!

Här är St.Bridgets privatskola till låten för pojkar sedan 1957 köpt av familjen Stanlie..

Wtf??! är det Amals mormor?!

Min favorit del av skolan, soprummet.

Skol Cafeterian

Lärar rummet

Pojkarnas rum

Korridor med skåp och troféskåp

Klass rum+mini bibliotek

V: Kill toa                                                       H: Tjej toa

Skolans huvudbibliotek

Extra sovrum

Amal och hennes rums kompis rum

Jessica Stanlies och hennes kompisars rum

Jessica Stanlies och hennes kompisars privata toa

Hinner inte skriva mer nu för vi ska till St.Lukes

(Varning, Stavfel kan uppkomma)

På kvällen åkte vi. Jag kände mig som om tusen bålgetingar bosatt sig i min mage.

Mamma pratade inte ett dugg trots att jag flera gånger försökte inleda ett samtal.

När vi kom fram dumpade mamma mig bara så där och åkte.

När jag kom in kom en kvinna fram till mig.

- Är det du som är Amal??

-Ja..

-Ditt rum är på andra våningen, lunch 12- 13, första lektionen på Måndag du behöver inte bära skol uniformen för en då.

-Vilken skol..

Jag han inte prata klart för hon vände sig bara om och gick.

Jag gick upp för trappan.. När jag kom upp till våning 3 såg jag dem för första gången..

Tre blonda välklädda flickor stod framför tre rosa skåp.

-Härre gud vad har hon på sig? viskade hon tillräckligt högt för att jag skulle höra.

Det lilla räkte för att jag skulle känna mig som än pudel i en taggbuske

En av dem kom fram till mig.

-Och vem är du då? sa hon med snorkigt tonfall.

'-Öhh..

-Öhh, tror du jag är dum eller?  Bara så du vet så är det JAG som bestämmer på den här skolan. Min pappa är rektor här och han gillar inte att se mig missnöjd.. Är det klart?

Utan att vänta på svar vände hon på klacken och gick med sin svans av fnissande flickor.

Jag gick in i rummet och såg mig omkring. Det såg mysigt ut.

Då fick jag syn på en flicka i rummet. Hon sov djupt så jag smög fram till fönstret och tittade ut..

-Jag kommer nog aldrig att trivas här! sa jag högt för mig själv. Sedan kom jag ihåg flickan i mitt rum och sänkte genast rösten. Flickan stönade och vände sig in mot väggen men vaknade inte..

-Jag som inte ens äger en skol uniform.

Vad tyckte ni??

Bjuder på två extra bilder:

Haha vilken monster min!

Okej.. Det var lite Creepy..   

P.s Nästa avsnitt blir en rund tur i skolan! Tror jag..

Hejdå!

 När jag vaknade på morgonen var jag jätte trött, jag hade på känn att något skulle hända. 

Mamma: -Amal, kom ner är du snäll!

Amal: -Kommer!

Mamma: - Jag har goda nyheter..

Amal: -Vad? -..-'

Mamma: -Du och din syster ska till en internatskola!

Amal: -Men mamma..

Mamma: -Jag trodde du skulle bli glad?!

Amal: - Ja, jag har ju ändå inga vänner..

Lite senare..

Mirriam: -DU KAN INTE TVINGA MIG, JAG VÄGRAR!!!!! Jag är 15 och jag trivs i min andra skola!

Mamma: -Jo de kan jag för jag är din mamma, och du pratar inte så där till mig!

Mirriam: -SURKÄRRING, JAG HATAR DIG! GÅ OCH SPOLA NER DIG SJÄLV I TOALETTEN!!

Mamma: -Om det är så du vill ha det så kan du flytta hem till Markus!

Mirriam: Ja det ska jag och du kan inte hindra mig!

På kvällen förstår Amal att Mirriam menade allvar även om mamman inte gjorde det..

Och hon går..

Jag har(mitt i natten)  kommit på att jag (Andrea) ska

göra min första berättelse. Jag hoppas den blir bra och jag 

tog några bilder nyss som jag tänkte använda..

Men dem lägger jag upp när vi landat imorgon..

Men en kan jag bjuda på:

De är vad historien ska heta.

Godnatt!

//Andrea