Jag vet att jag och Dea inte har bloggat på ett långt tag...

Vi har inte haft tid...

Jag har ändrat på personerna i I Nattens Skugga.

Och här är dom:

Jolina White

Allie White

Alice White

Alan White

Dan McGaw

Melanie Stone

Gustav Stone

Louise White

Sry för dåliga bilder.

Vissa av dom är redigerade.

Nästa kapitel kommer snart, har tagit alla kort till den :)

//sara

Hellu!

Jag tänkte göra om mina simmar i  I Nattens Skugga.

Sedan kommer jag börja med den igen.

Har typ skrivit 10 delar redan men avsnitten är typ två A4 papper låga var.

//sara

Här kommer den första delen ur I Nattens Skugga. :)

Så här läser du: Du läser som en vanlig berättelse. Det är inga färger för olika personer.

Om det står t.e x Allie så här så är det hon som är jag-personen.

Allie:

Kära Dagbok!

För tre månader sen hände något förskräckligt.

Min mor Louise och min tvillingsyster Alice försvann.

Jag orkar snart inte mer... Min far, som tror dom är döda har gift om sig med Marie.

Jag hatar Marie, hon tror hon kan bestämma över mig. Men värst av allt är att jag fått en styvsyster, Jolina, hon kan vara jobbigare än sin mor ibland och pappa är alltid på deras sida.

Å, jag saknar er kom tillbaka, jag vet att ni lever fast ingen annan tror det.

// Allie

Jag öppnar ögonen. Morgon, suckar jag. 

Dags för nya förolämpningar, slag och allt annat.

Jag byter om och borstar tänderna

Å, Alice jag önskar du var här!

Jag går ner och börjar med frukosten...

Vad gör du!! säger någon med gäll röst. Jag vänder mig om

Å, toppen Jolina har vaknat...

Jag gör pannkakor, säger jag.

Okej, säger hon och går iväg.

Puh...

Jag ställer ner pannkakorna och tar en tallrik.

Jag har precis ätit upp och står och diskar när pappa och Marie kommer ner.

Jag sa ju att du skulle göra våfflor Alison, säger Marie

Jag heter Allie, säger jag.

Allie då nöjd nu!?

Gå här ifrån, gör proven, ta en promenad eller något, säger pappa trött.

Okej, suckar jag och går upp

1150 X 10 = 11500 , så nu är jag klar med provet.

Jag bestämmer mig för att gå ut.

Typiskt det regnar, jahapp jag får väl ta med mig mitt paraply...

Men innan jag går kollar jag på fotografierna av mamma och Alice, mamma med sitt mjuka blonda hår och Alice med sitt bruna hår, i exakt samma färg som mitt.

Å, kom tillbaka skriker det innom mig. Jag saknar er, jag saknar er.

Jag tar en femhundring som pappa gett mig och går ner.

Dom sista metrarna springer jag och hinner precis ut innan Marie ser mig.

Marie: Vad konstigt, jag tyckte jag hörde någon....

Pappa: Det var nog ingen älskning...

Jag fäller upp paraplyet och börjar gå.

Jag vet inte riktigt vart jag ska gå, så jag går mot centrum.

Just det!! Det har öppnat ett nytt gym. Eftersom det är typ det enda stället som är öppet just nu så

bestämmer jag mig för att gå dit.

Välkommen! säger en kvinna. Jag är Moa Fork och om du behöver hjälp så fråga mig, säger hon

Okej, säger jag. Haha roligt namn, Moa Gaffel

Jag byter om och går till ett av löparbanden.

Efter en timme orkar jag inte längre.

Jag tar en snabbdusch och börjar gå mot utgången.

Ha en trevlig dag och välkommen åter! säger Moa. Tack detsamma, säger jag och går ut.

Jag går ut till resturangen på udden.

Det är värt den långa promenaden ut för dom serverar riktigt god mat.

Medans jag äter kommer jag på det perfekta stället att gå till, biblioteket.

Oj, vad fint det är utifrån.

Jag tar en bok och går och sätter mig.

När jag tittar upp från boken så ser jag någon bekant, men jag bryr mig inte om det så mycket.

Sedan, efter att personen har gått fattar jag, DET VAR ALICE!!!

                                                   Forsättning följer.....

Vad tycker ni? 

Komentera gärna!